22 oktober 2020

Isak Utsi: öppet brev angående gymnasiefrågan

Nedan följer ett öppet brev till allmänheten från Isak Utsi, kommunstyrelsen ordförande i Arjeplogs kommun:

-

"Det har varit många frågor om kommunstyrelsens förslag att bereda öppnandet av fjärrgymnasium med Skellefteå och samverkan med Arvidsjaur senaste veckan. Många av dessa frågor ställs i grupper på Facebook och därför skriver jag nu ett inlägg som kan bidra till det samtalet. Den som har frågor är varmt välkommen att kontakta mig så berättar jag om bakgrund och process. Jag har hittills svarat på alla samtal från medborgare som har funderingar. Nummer finns via växeln och på kommunens hemsida.

Först ska jag säga att det här inte är ett enkelt eller roligt beslut att bereda och föreslå. En skola betyder mycket för elever, föräldrar och allmänhet. Känslan av att en gymnasieskola gör ett samhälle komplett och bidrar till livet på samhällets gator och torg är stark. Det är också tråkigt att det är en stor personalgrupp som berörs av beslutet. Jag förstår att det väcker tankar och sorg. Det övergripande jag tar med mig in i uppdraget som Kommunstyrelsens ordförande är att vi behöver arbeta för framtidens Arjeplog, vi, som liksom hälften av landets kommuner, krymper. Det är något vi måste agera på för att förändra, men den frågan behöver inte nödvändigtvis hänga ihop med om det finns ett traditionellt gymnasium på orten. Nedan redogör jag för bakgrunden till förslaget.

För en vecka sedan (12 oktober) meddelade kommunen att frågan om fjärrgymnasium, samverkan med Arvidsjaur samt nollintag på gymnasiet Hornavanskolan bereds, detta för att vara tydlig med vad som utreds och undvika ryktesspridning. Veckan innan ärendet hanterades i kommunstyrelsen informerades även fackliga representanter, och på förmiddagen samma dag som beslutet togs samlade utbildningschefen personal på Hornavanskolan för att ge information. Arbetet med riskbedömning görs tillsammans med facken den här veckan.

Nästa steg i processen är att förslaget ska presenteras i fullmäktige, därefter fortsätter beredningen innan det kan hamna på fullmäktiges bord igen. Kommunen kommer även att bjuda in till allmänna informationsmöten. Utbildningschefen och studie- och yrkesvägledarna har haft möten med eleverna i årskurs 9 och deras vårdnadshavare för att ge dem information.

Kommunstyrelsens beslut handlar alltså om att bereda ett förslag om att öppna ett fjärrgymnasium i Arjeplog, samt samarbete med Arvidsjaur. Det arbetet påbörjades 2017, men diskussionen om gymnasieutbildningens ekonomi har en längre historia än så.

Redan för 15 år sedan utreddes gymnasiets förutsättningar. Då konstaterades det att det inte finns ekonomiska förutsättningar för att driva gymnasiet utan Bilsystemteknikprogrammet (BST-programmet i folkmun). BST-programmet lockade under de bästa åren elever från nästan alla Sveriges län och klasserna var stora. Det avvecklades dock likt många andra program med riksintag efter Gymnasiereformen 2011. Då den första utredningen gjordes fanns det 250 elever på skolan. Tio år senare, 2014-2015, gjordes en utredning av samma skäl. Kostnaderna var fortsatt höga. Den gången blev beslutet att fortsätta arbetet med ansökan av program med riksintag och en översyn av kvalitet i skolan parallellt med ett sökande efter nya vägar att skapa utbildningsmöjlighet i Arjeplog. Då var det fortfarande 170 elever. Idag går 85 elever på skolan.

Idag ligger Arjeplog på en tredjeplats i riket för högsta kostnaden per gymnasieelev. Det blir så när bara 85 elever väljer vår gymnasieskola som en gång har haft över 250 elever. Vi har nästan dubbelt så många lärare per elev som snittet i riket – och det är svårt att göra något åt. Varje ämne behöver en företrädare.

Arjeplog är tyvärr inte ensam om att ha allt för höga kostnader för ungdomsgymnasium samt vikande elevunderlag. Flera kommuner i vår närhet står inför samma utmaning. Alla kommuner i Region 10 (Arjeplog, Arvidsjaur, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina och Åsele) samverkar för att hitta en lösning på detta och bland annat Norsjö har avvecklat sitt gymnasium. Totalt har antalet elever i gymnasieskolor i vår närregion minskat med 50% de senaste 15 åren.

Frågan om gymnasiets osäkra framtid har det gått att läsa om i media på olika sätt genom åren. Det senaste inslaget (som jag känner till) där vi berättade om Arjeplogs arbete för fjärrundervisning sändes för en dryg månad sedan, och i våras gick det att läsa i Piteåtidningen att kommunens politiker var överens om att något behövde göras men att lösningen inte var riktigt klar ännu.

Framför allt får Arjeplogs ungdomar en annan form av tillgång till gymnasiestudier och att kommunen successivt reducerar antalet lärartjänster under de kommande tre åren (tre år är tiden det tar att utbilda de redan antagna eleverna, något som vi avser att göra enligt förslaget). Vissa kringeffekter på övriga verksamheter kan också väntas och ett antal personer eller familjer kan välja att flytta, det är dock otroligt svårt att göra en saklig uppskattning. Tyvärr har vi samtidigt inte råd att avstå ett beslut av det skälet.

Det vi kan se är att gymnasiets inrättande på 90-talet (innan dess läste eleverna i andra kommuner) inte med säkerhet kan sägas ha påverkat den övergripande trenden som pågått sedan 1960-talet nämnvärt. Befolkningskurvan är i princip (tyvärr) linjär utan större avsteg (men det är garanterat så att skolan skapat andra former av värden för människor utöver siffror i folkbokföringen). Att gymnasieskolor lagts ner i andra kommuner har visat att samhällen inte kollapsar, däremot står det motsatta hyfsat klart, skolor läggs ned på grund av minskad befolkning. Fortsätter vi att driva gymnasieskolan på samma sätt som idag kommer vi inom kort behöva ta resurser från andra verksamheter (förskola, grundskola samt vården av äldre) som idag kostar vad de ska kosta. De verksamheterna har kunnat anpassa sig till de riktmärken som finns och som våra pengar räcker till.

Vi kan i backspegeln se att gymnasieutbildningen de senaste 10 åren behövt drygt 75 miljoner mer än vad en gymnasieskola bör kosta att driva. Verksamheten har med andra ord prioriterats kraftigt. För att sätta detta i perspektiv kan sägas att 75 miljoner i Arjeplog hade motsvarat 2,1 miljarder kronor i Luleå. Nu står vi inför det krassa läget att det inte finns pengar att fylla på med. Mellan 2021 och 2024 väntas det totala utrymmet Arjeplog har för extra satsningar på skola, vård, omsorg samt utveckling av samhället nästan halveras. Dagens 20 miljoner blir enligt prognosen 11 miljoner. Redan idag får andra verksamheter stå tillbaka med sitt utvecklingsarbete till följd av detta.

Vad har kommunen då försökt göra sedan man sett att det faktiskt kan bli så att Arjeplogs unga riskerar att stå helt utan en gymnasieutbildning på orten?

Vi har sökt samverkan. Vi har samtalat med andra kommuner som står inför samma situation som oss gällande svårigheter att bedriva gymnasieutbildning. Resultatet efter de här årens samtal är ett förslag som innebär att vi fortsatt kan erbjuda gymnasieutbildning på orten. Ett år hemma för de som väljer samhälls, natur, ekonomi eller teknik och möjligheten att som gymnasielärling kunna läsa alla tre åren hemma beroende på val av yrkesprogram.

Utöver det finns också möjligheten att dagspendla till Arvidsjaur. 55 minuter i buss till skolan är verklighet för många ungdomar, så för de elever som vill bo hemma alla tre åren så finns det alternativet.

Vad blir då resultatet av ett fjärrgymnasium? Ja om eleverna tycker att det är ett bra alternativ som de föredrar framför att flytta så kommer vi att kunna ha kvar lika många Arjeplogselever på nya gymnasiet som idag. De som läser teori kan stanna ett av tre år och de som läser lärlingsutbildning kan om förslaget blir verklighet stanna hela sin utbildning i Arjeplog. Det kommer att finnas klassrum att sitta i och handledare på plats, skillnaden är att läraren finns på en skärm, teknik som används på många skolor runt om i landet.

Frågan som hanterats är helt enkelt om vi kan ha kvar en traditionell gymnasieskola på bekostnad av alla andra satsningar och riskera försämrad kvalitet i annan välfärd? Eller ska vi finna en mellanväg och ha resurser över till byggandet av ett samhälle som våra ungdomar och äldre vill återvända till? Personligen tror jag att de flesta familjer som flyttar i första hand prioriterar en bra förskola och grundskola, för det är där grunden läggs och där barnen ska få de bästa förutsättningarna de kan få för att lyckas i livet. Frågan är inte lätt, men alternativen är tydliga.

Sammanfattningsvis välkomnar jag engagemanget för gymnasieskolan och hoppas att vi utifrån denna bakgrund kan ha en bra diskussion om hur kommunen på bästa sätt kan använda sina medel.

- Isak Utsi, kommunstyrelsens ordförande"

Publicerad av: Martin Stråmo
Senast ändrad: 22 oktober 2020

Information

Kommunikatör
Martin Stråmo
Tel: 070-206 52 98

Kontakt

Öppettider
Växel: 0961 - 140 00
Mån-Fre: 8.00-17.00

Dag före röd dag:
09.00-13.00

Medborgarservice
0961-144 44
Mån-Fre: 09.00-16.00

Socialtjänsten
ifo@arjeplog.se
Mån-Fre: 09.00-16.00

Lunchstängt: 12.00-13.00
kommun@arjeplog.se