För att du som livsmedelsföretagare ska uppfylla ditt ansvar kring livsmedel utförs en livsmedelskontroll av kommunens miljökontor.
Livsmedelskontrollen är en skyldighet som följer med EU-medlemskapet. Livsmedelskontrollens mål är att livsmedelsföretagaren uppfyller sitt ansvar att livsmedel ska vara säkra och att konsumenten inte vilseleds. Lagstiftningen är mer målstyrd än detaljreglerande. Ansvaret för att maten är säker ligger alltid på verksamhetsutövaren.
Företagets ansvar:
Kontrollmyndighetens ansvar:
Krav på registrering i stället för godkännande, från den 1 december 2009
Från den 1 december 2009 så kommer nästan alla livsmedelsverksamheter (utom till exempel styckanläggningar, slakterier och mejerier) att registreras istället för att godkännas. Det gör att det kan gå snabbare för dig som företagare att komma igång. Två veckor efter att du gjort din anmälan får du starta din verksamhet om inte samhällsbyggnadsverksamheten meddelat något annat innan dess.
Begreppet livsmedelsföretag innebär att även förskolor, sportbutiker som säljer pulvermat, sportdrycker och energikakor, kontorsvaruhus som säljer kaffe och kakor, samt de företag som transporterar dessa livsmedel måste anmäla sig till oss. Alltså definieras varje företag som med eller utan vinstsyfte driver någon form av de verksamheter som hänger samman med samtliga moment i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan av livsmedel som ett livsmedelsföretag. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att själv anmäla sig till miljökontoret.
För livsmedelsverksamheter som utövas vid ett fåtal tillfällen är det inte säkert att en registrering är nödvändig, livsmedelsinspektören kan ge närmare information.
Vid ägarbyte på en anläggning krävs en helt ny registrering.
Riskklassificering och avgifter
Enligt livsmedelslagen är Samhällsbyggnadsnämnden skyldig att ta ut avgifter för sin verksamhet på livsmedelsområdet. Grunden för fastställandet av den avgift som en livsmedelsanläggning ska betala är den möjliga risk som verksamheten i livsmedelsanläggningen utgör. Detta kräver att nämnden riskklassificerar de anläggningar som den har kontroll över.
Riskklassificeringen går till så att verksamheten utifrån olika riskfaktorer tilldelas ett antal riskpoäng. Poängen leder till en riskklass, 1-5 där 1 innebär störst risk, och en viss kontrolltid. Utifrån kontrolltiden fastställs den årliga kontrollavgiften. Verksamheten betalar alltså efter hur många timmar kontrolltid myndigheten behöver lägga ned på just den verksamheten.
Verksamhetsutövaren kommer också att få en möjlighet att påverka sin kontrolltid, och därmed även avgiften. Detta kommer att ske genom att myndighetens erfarenheter från den offentliga kontrollen samt verksamhetsutövarens kunskap och vilja att förbättra sig vägs in i klassificeringen, så kallad erfarenhetsklass, A-D där A är bäst. Denna erfarenhetsklassning kan ske tidigast ett år efter riskklassificeringen och initialt placeras alla verksamheter i erfarenhetsklass B.
För godkännande av en livsmedelsanläggning tas en avgift ut motsvarande en årlig kontrollavgift. För en registrering tas en avgift ut motsvarande en timmes arbete.
Egenkontroll
Alla som hanterar livsmedel yrkesmässigt eller släpper ut livsmedel på marknaden, ska ha egenkontroll. Egenkontroll innebär att företagaren systematiskt går igenom sin verksamhet och upprättar ett program med rutiner för exempelvis rengöring, personalhygien och livsmedelsförvaring. Genom att följa rutinerna ska företagaren se till att det produceras säkra livsmedel. På så sätt kan man minska risken för att kunderna blir sjuka av maten de äter. Egenkontrollen ska också se till att kunderna inte vilseleds exempelvis genom dålig märkning av livsmedelsprodukter.
Offentlig kontroll
Syftet med vår kontroll är att konsumenterna ska kunna få säkra livsmedel av utlovad kvalitet. Kontrollen kan bestå av många olika moment men målet är att konsumenten inte ska bli lurad eller sjuk av det de äter.
Publicerad av: Martin Stråmo
Senast ändrad: