Vi utreder ett förslag som innebär att fritids och förskoleklass till och med årskurs 3 skulle gå i Öbergaskolan, årskurserna 4-6 på en del av Hornavanskolan, årskurserna 7-9 på en annan del av Hornavanskolan, de praktiska och estetiska ämnena vara i motorlabbet och lärcentra i det som i dag är fritidsannexet. Här redovisar vi svar på frågor vi fått in. Har du också en fråga? Skicka den till vår utbildnings- och kulturchef på fredrik.westerlund@arjeplog.se så ska han göra sitt bästa för att se till att berörda medarbetare besvarar den!
Organisation
Varför inte dela in eleverna igen i lågstadiet (1-3), mellanstadiet (4-6) och högstadiet (7-9)?
Det är precis det förslaget. De senaste åren har förskoleklassen och fritids varit i en annan byggnad än resten av lågstadiet, men förslaget är att samla förskoleklass till årskurs 3 med resten av lågstadiet i Öbergaskolan. De senaste åren har årskurs 6 varit i en annan byggnad än resten av mellanstadiet, men förslaget är att samla årskurs 4-6 i en del av Hornavanskolan. Dessutom har de praktiska och estetiska ämnena varit utspridda i flera olika lokaler, men förslaget är att samla dem i motorlabbet.
Kan det vara en lösning att flytta tillbaka årskurs 6 till Öbergaskolan?
Ja, det skulle det kunna vara, men eftersom vi också vill att förskoleklassen och fritids ska rymmas där är det komplicerat – alla från förskoleklass till årskurs 6 skulle inte rymmas i Öbergaskolan.
Hur är det nu med elevers och skolpersonals arbetsmiljö?
Vi har haft en del problem med arbetsmiljön både när det gäller ventilationen på Kyrkholmsskolan och avsaknaden av rastutrymmen på Hornavanskolan. Oavsett vilken lösning vi landar i är målet att förbättra arbetsmiljön och det är en av de viktigaste frågorna i sammanhanget.
Hur påverkas barnen nu under denna tid av osäkerhet och tillfälliga lösningar? Och hur påverkas barn med NPF?
Alla förändringar kan för vissa barn ha en negativ inverkan och det är inte optimalt att vi på grund av problem i fastigheterna tvingats göra en mindre planerad flytt från Kyrkholmsskolan till Hornavanskolan. Det är därför viktigt att vi landar i ett underbyggt och långsiktigt beslut, så att vi sedan tryggt kan vila i nya, mer hållbara lösningar.
Hur påverkas årskurs 4-5 av att gå i samma skola som högstadiet och vice versa?
I förslaget är Hornavanskolan indelad i en del för mellanstadiet och en annan del för högstadiet, så tanken är att de kommer att ha sin egen del av skolan och mest umgås inom respektive stadium. De delar sporthall, matsal och praktiska och estetiska ämnessalar precis som förut.
Vågar man som fjärde- och femteklassare leka på skolgården om betydligt äldre elever vistas där?
De olika stadiernas scheman gör att de sällan har raster precis samma tider och elever i olika åldrar tenderar att utnyttja rasterna på olika sätt. Yngre elever leker livligt utomhus medan äldre elever ofta umgås på ett annat sätt och i andra miljöer som elevrum. De allra äldsta passar ofta på att lämna skolområdet helt och hållet.
Hur säkerställer man att barn får fortsätta att vara barn och inte behöver växa upp i förtid?
Genom att hålla elever i olika åldrar åtskilda, genom att låta de yngre barnen leka yngre barns lekar och genom att skolans personal alltid finns på plats både på lektionstid och raster.
Hur mycket påverkar de yngre eleverna av de äldre elevernas språkbruk? Svordomar, kränkande ord med mera?
Generellt är språkbruk ett större problem i de yngre åldrarna, där vi därför har ett arbete kring vilket språk vi accepterar, värdegrund och hur man är en bra kompis. Yngre och äldre elever träffas högst sparsamt, även om det förstås sker i samband med förflyttning och vid lokaler alla åldrar använder.
Hur ser ni på risken att användning av tobak, alkohol och droger går ner i åldrarna på grund av detta förslag?
Skolan är en miljö som ska vara helt fri från tobak, alkohol och droger – i alla åldrar. Här i Arjeplog är vi stolta och tacksamma över att få ungdomar röker och dricker, men vi arbetar förstås ändå med att utbilda våra unga om riskerna.
Hur säkerställer man de äldre elevernas arbetsmiljö och arbetsro?
Genom att de har en egen del av skolbyggnaden och genom att skapa bättre utrymmen för deras rastaktiviteter och skolarbete.
Hur kan det vara bra att isolera årskurs 4-5 från lågstadiet? Att inte låta de umgås med yngre barn.
Skolor i Sverige är uppbyggda på olika sätt. Visa enheter är F-9 precis som Silverskolan, andra F-3, 4-6,7-9, F-6, andra 4-9. Huruvida det är bättre eller sämre att låta elever umgås med större barn eller mindre barn är svårt att värdera. Den största vinsten med en omorganisation vore att mellanstadiet hålls samlat både av sociala och pedagogiska skäl.
Skolgård
Hur och var ska skolgården vara?
Skolgården kommer framför allt att bestå av delar av det som i dag är Medan-parkeringen och utrymmen framför Hornavanskolan och motorlabbet. Där kommer det att finnas multiarena och annat som främjar barns lek och rörelse. Den exakta utformningen är inte klar ännu, utan tas fram i dialog med elever, personal och arkitekter.
Vad händer med multiarenan på Kyrkholmsskolan?
Om vi flyttar elever från Kyrkholmsskolan till Hornavanskolan ska multiarenan också flyttas, alternativt ersättas med en ny beroende på vilken lösning som har lägre kostnad.
Hur får ni in barnens säkerhet i offentliga miljöer? Hur vet vi vilka vuxna som vistas runt våra barn?
Det här är en fråga vi är vana att hantera, eftersom våra elever sedan länge vistas i offentliga miljöer – vi besöker biografen och museet, promenerar till matsalen, går till biblioteket och sporthallen, och åker ibland på friluftsdag eller studiebesök. I alla sådana lägen är skolan ansvarig för tillsyn och elevernas säkerhet och det gäller även i verksamhet som delar utrymmen med allmänheten. Det viktiga är att se till att det är tydligt vilka utrymmen som allmänheten har tillträde till, under vilka tider som allmänheten har tillträde till och att skolans personal har den tillsyn som behövs för att eleverna inte ska utsättas för störningar från utomstående personer.
Kommer det att finnas rastvärdar för årskurs 4-9 både inne och ute så att alla kan känna sig trygga?
Alla skolor är i alla lägen alltid ansvariga att ha lokaler, organisation och bemanning som säkrar tillsynen och elevernas trygghet.
Fastighetsfrågor
Vad är det mer än ventilationen som måste åtgärdas på Kyrkholmsskolan?
Ventilation är ett stort problemområde och utöver det handlar det om att byta ut entréer och invändig renovering av avloppsledningar, samt sådant underhåll av fasader, fönster med mera. Hem- och konsumentkunskapssalen är också i stort behov av renovering och nya vitvaror. Dessutom behövs en lösning där musikundervisningen ryms i nära anslutning till Kyrkholmsskolan.
Vem ska genomföra en flytt och eventuella ombyggnationer?
En del kan vi lösa med kommunens egna resurser, annat med leverantörer som vi har ramavtal med och ytterligare med hjälp av leverantörer som vi upphandlar.
Finns det klassrum för alla elever i framtiden, även de större årskullar med uppemot 30+ elever som nu går på förskolan?
Det finns en stor årskull på förskolan nu, barn födda 2019, och de är 33 barn. De andra årskullarna är på 14-20 barn och på tio års sikt kommer antalet grundskoleelever att minska med 20-25 procent.
Finns det klassrum när årskullarna måste delas in i exempelvis A och B?
Det är ovanligt att vi behöver göra det, men det finns delade klasser nu och det kommer att finnas utrymme för delade klasser även framöver.
Om inte Kyrkholmsskolan kan renoveras, varför kan man inte bygga ut Öbergaskolan och flytta dit även förskoleklass och årskurs 6?
Det skulle kunna vara ett alternativ, men att bygga ut och bygga nytt är i regel mer kostsamt än att utnyttja befintliga lokaler. Vi vet också att barnafödande minskar över hela landet, och världen, och att prognosen för Arjeplogs kommun är antalet grundskoleelever minskar med 20-25 procent de kommande tio åren. Vi kommer därför att behöva mindre snarare än större skollokaler framöver.
Ekonomi
Vad är det för kostnad att låta Kyrkholmsskolan vara kvar jämfört med att riva den?
En grov kalkyl är att en rivning av delar av Kyrkholmsskolan skulle kosta cirka 5 miljoner kronor. Att driva den i dess nuvarande form kostar cirka 1,5 miljoner kronor per år. Att driva den del som skulle vara kvar efter en eventuell rivning skulle kosta cirka 350 000 kronor per år.
Hur kan ni redan nu veta att det inte är skillnad på kostnaden?
Alla ekonomiska kalkyler innehåller osäkerhet, men det vi utifrån vad avdelningen Samhällsbyggnad beräknat tror oss kunna säga är: Skillnaden mellan alternativen är sett över tid sannolikt så liten att den inte är av någon större vikt. Det kostar att bygga om kring Hornavanskolan, men det kostar också att renovera och underhålla den äldre Kyrkholmsskolan.
Vad händer om budgeten överstigs?
När budgeten för en kommunal verksamhet överstigs får berörd enhet uppdraget att göra motsvarande besparingar. Om det inte är möjligt omfördelar man resurser i första hand inom avdelningen, i andra hand mellan avdelningar och i tredje hand blir det upp till det politiska styret att avgöra hur det ska lösas ut.
Process
Varför påbörja en utredning innan man ens har haft en dialog med elever, vårdnadshavare och skolpersonal?
I en politiskt styrd organisation initieras vad förvaltningen ska göra genom politiska beslut. Förvaltningen avgör sedan hur det ska göras och en dialog med elever, vårdnadshavare och personal är en naturlig del i att utreda en fråga.
För att kunna göra en bra utredning borde all relevant information, tankar, åsikter och farhågor samlas in först, innan utredningen påbörjas. Varför har inte det skett?
Att samla in relevant information är en del i arbetet med att utreda en fråga.
Vad händer om utredningen visat att flytt inte är det bästa för eleverna?
Elevernas bästa är förstås en mycket viktig del. Ett ändamålsenligt användande av lokaler och en hållbar ekonomi är andra viktiga delar. Om det visar sig att en flytt inte är det sammantaget bästa får vi istället arbeta för förbättringar av de nuvarande lösningarna.
Vilka gör utredningen och vad har de för kvalifikationer? Är de opartiska?
De som deltar är tjänstepersoner från avdelningarna Utbildning & kultur och Samhällsbyggnad. Det är eftergymnasialt utbildade personer med kvalifikationer i pedagogik, statskunskap, fastighet, samhällsbyggnad med flera områden. Dessutom deltar externa resurser som skolstrateger och arkitekter. All kommunal förvaltning ska vara saklig och opartisk, det är ett grundlagskrav.
Barnkonsekvensanalysen, hur ska den göras? Och av vem? Vilka är inblandade? Vem ska föra barnens talan?
Arbetet med att ta fram barnkonsekvensanalysen leds av rektorer. De är ansvariga för det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och de måste ha pedagogisk insikt genom utbildning och erfarenhet. Lärare, mentorer och elever är också delaktiga genom att de på klassvisa möten diskuterar frågorna och dokumenterar synpunkter.
Vem är ansvarig för den eventuella flytten?
Eftersom en flytt påverkar flera olika verksamheter är det avdelningschefen på Utbildning & kultur som är ansvarig. Ytterst är det kommunstyrelsen som är huvudman för skolan.
När ska ett slutgiltigt beslut fattas?
Det kan bero på hur utredningsarbetet går och vilka underlag som krävs för att politikerna ska ha tillräcklig grund för att fatta ett beslut, men det preliminära målet är att det ska kunna göras på kommunfullmäktiges sammanträde i slutet av februari.
Hur ska man kunna vara färdiga till hösten 2025?
I alla projekt som kräver ombyggnationer är det utmaning att hålla tidplanen, men mycket av det som ska göras är i sammanhanget enklare frågor. Invändigt är det mindre förändringar och det som är mer omfattande är ombyggnationen av motorlabbet och skapandet av en skolgård där.
Har ni tagit fram andra förslag än de alternativ ni presenterat?
I arbetet med lokaler så är det nyttjande av Hornavanskolan och Kyrkholmsskolan som framförallt har beaktats.
Kommunikation
Vilka kommer att bjudas in till möten och när?
Möten med personal och de fackliga företrädarna har pågått sedan i november och under januari kommer vårdnadshavare att bjudas in. Alla som har barn i förskolan eller grundskolan är välkomna.
Kommer vårdnadshavares, elevers och skolpersonals åsikter att spela någon roll i slutändan?
Även om vi förstås har begränsningar i tid, fysiskt utrymme och ekonomi är alla goda idéer och viktiga synpunkter värdefulla, var de än kommer ifrån.