Många deltog på vår andra medborgardialog om skolans lokaler

Fredrik Westerlund inledde med att berätta om de kortsiktiga lösningarna som gäller till dess att ett beslut har fattats. Förskoleklass och fritids är kvar på Annexet, årskurs 1-5 är kvar på Öbergaskolan, där de även får sällskap av årskurs 6. Det ordnas med ett nytt hämtning- och lämningsområde på Öbergaskolan. Årskurs 7-9 har sina lektioner på Hornavanskolan, där de delvis får nya rastutrymmen. Förskolans rektorer flyttar till förskolan och SFI-lärarna till Lärcentra, vilket ger mer utrymme på Hornavanskolan. Och under tiden kommer skolområdet att skyltas upp för att förtydliga var allmänheten har tillträde och inte.

– Det pågår för tillfället en skolsäkerhetsutredning på nationell nivå. Vad den kommer fram till vet vi inte än, men de beslut som fattas där kommer att ligga till grund för den lösning vi kommer landa i, säger Fredrik Westerlund.

Fyra alternativ
Fyra långsiktiga alternativ utreds. De varierar kring placering av förskoleklass och fritids, mellanstadiet och högstadiet:

* Alternativ 1: Öbergaskolan för F-3, Hornavanskolan för 4-9. Lärcentra i Annexet. Kyrkholmsskolan rivs delvis. (Obs. Detta alternativ förordas inte av förvaltningen, eftersom bedömningen är att låg- och mellanstadiet ska vara på Öbergaskolan.)
* Alternativ 2: Öbergaskolan för F-6, Kyrkholmsskolan för 7-9. Lärcentra kvar.
* Alternativ 3: Öbergaskolan för F-6, Hornavanskolan för 7-9. Lärcentra kvar. Kyrkholmsskolan rivs delvis.
* Alternativ 4 (medborgarförslag): Befintliga lokaler för F och fritids, Öbergaskolan för 1-6, Kyrkholmsskolan för 7-9. ABF och Argentis till Hornavanskolan.

Riskbedömning
Anna Kaltenegger berättade kort om de riskbedömningar som görs: elevers lärmiljö, personalens arbetsmiljö och säkerhet, trygghet och studiero.
– Att göra en riskbedömning innebär att man tar hänsyn till sannolikheter och konsekvenser. Hur minimerar vi konsekvenserna av riskerna? Det perspektivet behöver vi ha med oss hela tiden, svarar Anna Kaltenegger.

Klassrum och utemiljö
Fredrik Westerlund pratade om det klassrum som saknar fönster.
– Företagshälsans arbetsmiljöingenjör har varit där och mätt ljus och luft. Han har kommit fram till att klassrummet är okej att använda som klassrum. Nu kommer vi ändå inte att använda det som klassrum, men något kommer rummet att användas till. Men vi får fundera vidare på vad.

Grundskolans rektor Helene Lindberg har träffat skolans elevråd, som kom med flera inspel. Ytan vid containrarna bredvid motorlabbet nämndes som ett önskemål som aktivitetsyta. Vad som kan byggas blev inte bestämt, men förslag som diskgolfkorg eller basketplan nämndes. På längre perspektiv nämndes multiarena.

Rastaktivteter nämndes. Det finns en yta för bordtennis för ett mindre antal elever. Till nästa läsår kan klass nios klassrum bli en yta för rastaktiviteter. Det mindre rummet de använder nu blir kvar som en rastyta också. De har också önskat en dricksfontän och ett biljardbord.
– Detta ska vi försöka tillmötesgå så väl som möjligt, sade Helene Lindberg.

Information och delaktighet
Personal informeras regelbundet via veckobrev och via arbetsplatsträffar. På skolan har arbetsgrupper utsetts för att arbeta mer fördjupat med de förslag som tagits fram. Samtidigt sker information och förhandlingar med de fackliga organisationerna Vision, Kommunal och Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare och Vårdförbundet. Det görs också riskbedömningar med skyddsombud.

Tidsplan
Efter denna medborgardialog 26 maj följer information till kommunstyrelsen, som har möte 9 juni. Det kommer tas fram underlag för en ekonomisk kalkyl till dess. Denna kalkyl ska vara färdig 15 augusti. Utredningen i sig ska vara klar 17 september, vilken ska redovisas till kommunstyrelsen för beslut 13 oktober.

Förhoppningar och farhågor
Under förra medborgardialogen nämndes flera förhoppningar och farhågor. Några av de förhoppningar som nämndes var att göra förskoleklass till en del av grundskolan, att hålla ihop mellanstadiet. Det fanns också förhoppningar om att lokalerna ska vara ändamålsenliga och att trafiksituationen ska bli bättre, samt en hållbar ekonomi även vid ett lägre elevantal.

Några farhågor var att vi inte kan hantera skyddsrumsfrågan, att allmänhet får sämre tillgång till sporthall, simhall och bibliotek, att utemiljön blir sämre, att förvaltningen har en dold agenda samt att förvaltningen inte vill barnens bästa.

Urval av frågor från allmänhetens frågestund
”Hur ordnas det med tillgängligheten till badhuset?”
– På de skisser vi har tittat på så förblir besöksparkeringarna kvar där de är idag, svarar Emil Sundström.
– Det finns lagar och regler för handikapparkeringar, hur många man måste ha, hur långt ifrån de får vara, med mera, fyllde Fredrik Westerlund i.

”Varför lägger man mycket med pengar på hämtning och lämning? Det är bra för barn att röra på sig.”
– Det är en bra fråga. Vi är med i ett projekt med Region Norrbotten och Luleå Universitet om aktiva skoltransporter, där man försöker hitta sätt att övertyga föräldrar och barn att antingen gå eller cykla till skolan. Det gör man dels med informationsmaterial och med inslag på lektionerna. Det är något man ska jobba på, men vi kommer ha ett visst mått av biltrafik kring skolorna, och då måste vi ha en så säkert trafiklösning vi kan ha, svarar Fredrik Westerlund.

”Hur resonerar man om elever med funktionshinder och särskilda behov?”
– Vi försöker hålla alla delar av lokalerna tillgängliga oavsett funktionsförmåga. Vi ser också till att tillhörande utrymningsplaner ska matcha det. Vi behöver ha klassrum och lärmiljöer som ska fungera oavsett vilket funktionshinder man har. Det är en utmaning att vi inte vet nu vilka behov vi kommer behöva möta sen. Det är en knepig men viktig fråga, svarar Fredrik Westerlund.

”När jag gick i skolan var vi 200 elever. Varför måste personalen trängas nu, när elevantalet är färre?”
– Det är stora skillnader i hur stora grupperna är och hur de ska bemannas. Det skiljer sig mellan gymnasium och grundskola. Man hade mer yta då också, när bägge skolbyggnaderna kunde nyttjas. Men vi måste använda de ytor vi har så väl som möjligt så det blir så bra som möjligt för både elever och personal, säger Fredrik Westerlund.
– Det kommer loss ett par arbetsplatser till nästa termin när förskolerektorerna flyttar till förskolan och SFI flyttar till Lärcentra, säger Helene Lindberg.

”Det kanske kan vara ett alternativ att använda ingången till Lärcentra, för att minska allt spring.”
– Vi kommer fortsätta ha huvudingången vid stora huvudingången. Där Lärcentra håller till behåller vi ingången främst till Lärcentra och SFI. Det kommer sättas upp en branddörr där för att inte ha springet mellan grundskoleelever och vuxenstuderande, svarar Helene Lindberg.

”Var ska elever hålla till om det byggs om på Hornavanskolan?”
– Det får bara byggas i skolan när det inte är skoldagar. I första hand får det byggas under lov. Om vi ska göra om på Kyrkholmskolan så måste vi göra det när eleverna är här. Och ska det byggas om på Hornavanskolan så måste det ske när de är lediga, svarar Fredrik Westerlund.

”Vad har ni för plan för den provisoriska skolgården?”
– Jag har fått lite input från elevrådet. Elevrådets förslag har presenterats till vår samhällsbyggnadschef. Blir man kvar på Hornavanskolan, så vill man verkligen ha en multiarena. Det finns också önskemål om ett bra aktivitetsområde, vilket inte alls är några konstigheter, svarar Helene Lindberg.

”Vad finns det för tidsplan? Under sommaren är många lediga. Hinns det byggas om då?”
– Man kan inte helt lova, när man arbetar med entreprenörer under sommaren. Vi har som mål att det ska bli klart, svarar Emil Sundström.
– Det är många delar i den här frågan. Även om vi tillsammans kommer fram till den bästa lösningen så kan det komma hinder på vägen, som vi inte rår över, svarar Anna Kaltenegger.

”Finns det någon plan B om man inte får tag i en entreprenör?”
– Nej, det gör det inte. Vi vill ha ett beslut så tidigt som möjligt nu i år, så att vi kan boka entreprenörer nu i höst, så de är bokade inför sommaren 2026, svarar Emil Sundström.

”Vad gör egen personal och vad sker med upphandling?”
– Nästan det mesta läggs ut på anbud. Lite kan vi göra själv, som vissa snickerier, svarar Emil Sundström.

”Ni pratade om förskoleklass till nian. Jag undrar om klass 10?”
– Klass 10 är egentligen inte en egen årsgrupp. Det är en undervisningsgrupp för unga som har andra behov, som huserar i olika befintliga lokaler, svarar Fredrik Westerlund.

”När strategiska styrgrupper fick i uppdrag att ta sig an framtidens skolan 2018, så skulle det vara med kvalitet, modernisering och effektivisering i fokus. Nu ser jag mest ’krympa kostymen’ och budget.”
– Kvalitet, modernisering och effektivisering ligger alltid i fokus. Vi arbetar också efter prislappsmodellen, svarar Anna Kaltenegger.
– Det handlar om att åstadkomma så mycket som möjligt med de intäkter vi har, svarar Fredrik Westerlund.

”Vi har elever med stora behov. De behöver sina egna utrymmen. Vi hoppas att de som sitter med ritningarna vet att vi kräver fler ytor och lugna rum än förut.”
– Hur man ska möta behoven för alla i alla klasser skiljer sig mycket nu från förr, svarar Fredrik Westerlund.

”Ni pratade om att fritids blir kvar på Öbergaskolan. Behöver den byggas ut då?”
– Förhoppningsvis inte, men den behöver anpassas, för det blir ett annat lokalutnyttjande. Det blir en typ av modernisering där man behöver titta på till exempel köksutrymmet, som behöver användas på ett annat sätt, svarar Fredrik Westerlund.

”Underhållsarbeten är eftersatt i många lokaler. Kommer det ske en upprustning av klassrum på Hornavanskolan?”
– I grunden är det en verksamhetsfråga. Det som är säkert är att vi ska ha säkra lokaler, svarar Emil Sundström.

”Finns det ingen plan på att behålla fritids i annexet?”
– Det finns inget som just nu säger att fritids inte skulle kunna vara där. Det känns prioriterat att få in förskoleklassen på ett bra sätt, svarar Fredrik Westerlund.

”Jag tycker det är bra att man utreder det här. Men något som känns obegripligt är varför man inte bara fixade ventilationen på Kyrkholmsskolan så att man kunde vara där under tiden man utreder det här klart?”
– Det var svårt att lösa det helt enkelt. Vi hade inte budget då att lösa det så långt in i läsåret. Vi skulle upphandla Kyrkholmsskolan i april och då var det för sent att få en entreprenör till sommaren. Sen hade utredningen kört igång. Börjar vi nu till hösten så inleder vi processen ett halvår tidigare, svarar Emil Sundström.
– Nu har politiken gett oss ett nytt uppdrag att utreda nya alternativ, som ska redovisas i oktober, svarar Anna Kaltenegger.
– Problemet med ventilationen är att det finns inga i Arjeplog som gör det. Volymen på arbetet måste vara tillräckligt stor för att det ska bli intressant för en entreprenör från kusten att ta uppdraget, svarar Emil Sundström.